1. Vad menas med farliga ämnen?
”Farliga ämnen” är i regel kemikalier eller metaller som, på grund av sina fysiska egenskaper, är direkt farliga och kan leda till allvarliga skador eller dödsfall av en mängd olika anledningar. Vissa kan orsaka skada endast genom kontakt, medan andra kan orsaka skada genom en kemisk reaktion med andra ämnen.
2. Vilka typer av farliga ämnen finns det?
Farliga ämnen kan grupperas i fyra huvudsakliga kategorier:
- Direkt skadliga ämnen som kan orsaka skada med eller utan en föregående kemisk reaktion.
- Vattenkänsliga material som reagerar med vatten eller ånga och skapar värme eller brandfarliga/explosiva gaser.
- Oxiderande ämnen som producerar syre, antingen på naturlig väg eller när de exponeras för värme, vilket ökar risken för brand eller explosion.
- Giftiga ämnen som förgiftar systemet genom inandning, förtäring eller absorption genom huden.
Vissa ämnen kan klassificeras enligt fler än en av dessa rubriker och utgör därför en ännu större risk.
3. Var kan man stöta på farliga ämnen?
Farliga ämnen påträffas vanligtvis av speditionspersonal som arbetar i hamnar, klareringsdepåer inåt landet, flygplatser och i vissa oljeanläggningar.
4. Gasningsmedel
Gasningsmedel tillhör de farliga ämnen som du mest troligt kommer att stöta på. De används för att rensa containrar på gnagare och skadeinsekter. Gasningsmedel används ofta innan containrarna skickas iväg till EU. Om de inte luftas ordentligt vid ankomst kan röken utgöra en allvarlig fara för de tjänstemän som arbetar i dem. Det finns tre vanliga typer av gasningsmedel, där var utgör särskilda faror:
Metylbromid (brommetan): En mycket giftig kemikalie som ofta används som gasningsmedel, i synnerhet i samband med containrar som innehåller jord eller timmer. Även om metylbromid är mycket giftigt kan symptomen på förgiftning ta flera timmar på sig att utvecklas. De omfattar följande:
- Brännskador på huden på grund av långvarig kontakt med kemikalien i dess flytande form.
- En omfattande vätskeansamling i lungorna pga. inandning av ånga.
- Skador på hjärnan och nervsystemet och eventuellt njurarna.
Till och med en kortvarig exponering för metylbromidrök kan orsaka obehag, vilket inbegriper huvudvärk, ögonsveda, magont och domningar i fötterna. Dessa effekter kan vara i flera dagar, men allvarlighetsgraden beror på koncentrationen och hur länge man exponerades. Långvarig exponering för metylbromid kan till och med orsaka dödsfall.
Aluminiumfosfid (fosfin): Aluminiumfosfidpellets används för att gasa containrar som innehåller livsmedel, tobak och andra lättfördärvliga varor medan de befinner sig i transit. Pelleten faller sönder under resan och utsöndrar fosfingas som dödar skadedjur och sedan skingras under två eller tre veckor. Fara uppstår när
- det inte har gått två eller tre veckor sedan gasningen,
- pelleten placerades i ett isolerat utrymme när de inte kunde brytas ner ordentligt, eller
- gasningsjournalerna har försvunnit eller finns inte tillängliga.
Felaktigt gasade containrar importeras då och då från Afrika, Sydamerika, Mellanöstern och Fjärran Östern. Fosfingas är färglös men har en otrevlig lukt som påminner om rutten fisk. Om den andas in kan den inflammera luftvägarna och påverka det centrala nervsystemet. Symptomen omfattar skakningar, illamående, kräkningar, huvudvärk och magont. Allvarliga fall kan till och med leda till koma eller dödsfall.
Vätecyanid: Detta gasningsmedel är mindre vanligt förekommande än metylbromid och aluminiumfosfid, men det är mycket farligt. Det har en lukt som påminner om mandel och kan till och med i låga koncentrationer orsaka yrsel, illamående, huvudvärk och magont, vilket leder till medvetslöshet och förlamning. Inandning av höga koncentrationer kan snabbt leda till döden.
5. Kemikalier
Utöver gasningsmedel kan andra kemikalier förekomma i farliga kvantiteter i containrar, även sådana som varit förslutna under kort tid. Dessa kan bero på läckande last (på godslistan eller ej) eller av en kemisk reaktion mellan olika varor.
Bilagan till kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 anger de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena för en förteckning över vanliga kemikalier tillsammans med deras Einecs-nummer och CAS-nummer för att underlätta identifieringen.
Om några av dessa upptäcks eller om materialsäkerhetsdatabladet anger eller om du misstänker att några av dessa förekommer i containern, bör du söka ytterligare rådgivning och inte gå in i containern innan du får en bekräftelse på att det är säkert att göra detta. Kom ihåg inte bara ångor, utan även vissa kemikalier, också snabbt kan absorberas genom huden.
Förordning 24/1998 gäller. Kommissionen publicerar också regelbundet uppdaterade listor över tröskelvärden genom nya direktiv. Det direktiv som för närvarande gäller är direktiv 2007/30/EG.
Tröskelvärdena ses över i takt med forskningsframsteg och lärdomar som dragits. Se efter i såväl kommissionens direktiv som lagstiftningen i ditt eget land för de aktuella gränsvärdena för exponering.
6. Vad kan man göra för att minska riskerna?
Gasningsåtgärderna är strikt kontrollerade. Vissa typer av gasningsmedel är förbjudna och skyddsåtgärder måste vidtas för att minimera riskerna för ohälsa. Håll dig på ordentligt avstånd från containrar när gasning pågår. De flesta importörer låter containrarna stå öppna under omkring en time vid ankomst för att röken ska vädras ur. Du bör inte försöka öppna eller gå in i en container innan importören (eller dennes representant) säger till att det är säkert att göra detta. Chefer med ansvar för personal som deltar i hemliga insatser måste bedöma riskerna och vidta de säkerhetsåtgärder som krävs. Arbetet måste alltid utföras på ett säkert sätt.
7. Vad ska jag göra om jag känner mig sjuk?
Om du börja känna dig dålig när du arbetar i en container eller undersöker något ämne ska du avbryta arbetet omedelbart och lämna området. Du bör dessutom söka läkarhjälp, även om du känner dig bättre, och rapportera händelsen.
8. Andra farliga ämnen
Vissa typer av farliga ämnen kräver särskilda lagringsarrangemang. Exempelvis måste vattenkänsliga material förvaras i vattentäta containrar. De lagras ibland i olja om de är särskilt känsliga (t.ex. natrium). De får inte förvaras i rum med automatiska sprinklersystem.
Oxiderande medel måste hållas borta från vätskor med låg flampunkt, t.ex. oljor. Oxiderande medel och vätskor med låg flampunkt måste båda två hållas borta från värmekällor. Eftersom oxiderande medel skapar sitt eget syre kan det hända att vanlig brandbekämpningsutrustning som förlitar sig på kvävning inte fungerar.
Om du måste arbeta nära farliga ämnen ska du använda lämpliga skyddskläder. Du får aldrig röra, andas in eller smaka på något som du misstänker är farligt.
Kom ihåg: Det mest effektiva sättet att minska riskerna på är att undvika farliga ämnen helt och hållet.
