I följande avsnitt beskrivs principerna för provtagning av produkter i flytande form, i form av granulat eller i pulverform, i bulk eller i detaljistförpackningar etc. Du bör följa de förfaranden som beskrivs nedan såvida inte produkterna omfattas av andra specifika förfaranden.
1. Provtagning av vätskor
I detta avsnitt behandlas provtagning av
homogena flytande produkter i rumstemperaturer.
Om produkterna är icke-homogena av naturen måste de homogeniseras genom omrörning, skakning eller cirkulering genom vätskepumpar etc. innan provtagningen. Om det inte går att homogenisera vätskan måste ett större antal delprover tas på olika djup för att säkerställa att ett
representativt prov erhålls.
1.1 Provtagning från tankar
En nedsänkningsbar provtagare (Provtagningsverktyg
L02-01,
L02-02 och
L02-03) kan användas för att ta proverna. Provtagaren sänks ner genom luckan på tanken till dess att den når den önskade nivån, öppnas och hålls kvar till dess att den fylls och halas sedan upp. En vakuumpump (Provtagningsverktyg
L01-01) kan också användas om det djup från vilket provet ska tas inte överskrider 4 meter, och beroende på vätskans viskositet. Lika stora kvantiteter av stickproverna från överdelen, mitten och botten bör tas. En provtagare som används för
tvärsnittsprovtagning kan också användas för att ta prover från tankar. Delproverna från alla provtagningspunkter/provtagningsnivåer samlas upp i ett blandningskärl. När de har blandats ordentligt skapas ett
samlingsprov. Det antal delprover som ska tas avgörs av kvantiteten på det samlingsprov som ska erhållas. Kom ihåg att orenheter och/eller restvatten kan finnas på vätskans yta eller i botten av tankarna.
1.2 Provtagning från skepp eller pråmar och motorfordon
Den totala kapaciteten hos ett skepp eller en pråm för transport av flytande last delas vanligtvis upp i ett antal fristående reservoarer (sektioner, utrymmen), som kan ha olika storlekar. Provtagningsförfarandena och samlingsprovens sammansättning är desamma som de som beskrivs för provtagning från tankar. Fristående prover tas från varje del av tanken. Om man är säker på att alla tankar i fartyget innehåller samma produkt (i lika stora kvantiteter) kan ett samlingsprov skapas för hela fartyget genom att man kombinerar delproverna från alla tankar.
Järnvägstankvagnar och tankbilar kan ses som horisontella cylindriska tankar. Om man är säker på att alla utrymmen i en järnvägstankvagn eller tankbil innehåller samma produkt (i lika stora kvantiteter) kan ett samlingsprov skapas för hela tankfordonet genom att man kombinerar delproverna från alla utrymmen. Om det inte går att ta representativa prover från tankfordonets ovansida måste provtagningen ske i samband med tömning eller påfyllning (Provtagningsverktyg
L06-01).
Bränsletankarna i små fordon representerar en volymenhet.
1.3 Provtagning från transportförpackningar
Provtagningen kan utföras med hjälp av en vakuumpump (Provtagningsverktyg
L01-01), olika provtagare av pipettyp (Provtagningsverktyg
L03-01) eller andra lämpliga provtagare, t.ex. Provtagningsverktyg
L04-01 eller Provtagningsverktyg
L05-01.
Om prover endast ska tas från en tunna hälls de
slutliga proverna direkt från provtagaren ner i provtagningsbehållarna. Om man ska ta prover från en uppsättning tunnor och man är säker på att alla innehåller samma produkt ska primärprover tas från flera utvalda tunnor, som sedan kombineras i ett kärl för att skapa
samlingsprovet.
1.4 Provtagning av flytande bränslen vid bensinstationer
Proverna tas direkt från bränslepumpen med hjälp av påfyllningsmunstycket. Innan provtagningen sker ska minst 4 l bränsle tömmas i en separat behållare för att fylla bränslepumpens slang med nytt bränsle. Provbehållarna för de slutliga proverna fylls direkt från bränslepumpen eller med hjälp av en tratt eller en förlängningsslang för att förhindra att bränslet dunstar. Provbehållarna bör fyllas långsamt för att undvika att det bildas skum. Provbehållaren får bara fyllas till högst 80 % av dess kapacitet för att lämna utrymme för värmeutvidgning. Beroende på den typ av bränsle som är föremål för provtagning kan provbehållarna vara tillverkade av metall, glas eller plast.
1.5 Provtagning av flytande bränslen från tankarna på motorfordon
Proverna ska tas från bränsletankens kant med hjälp av en provtagare av sondtyp eller en vakuumpump (Provtagningsverktyg
L01-01). Proverna hälls direkt ner i provbehållarna för de slutliga proverna. Om en sond eller en vakuumpump inte kan användas för provtagningen ska proverna tas med hjälp av någon annan lämplig metod.
1.6 Provtagning från rörlig last
Om möjligt kan den mest representativa provtagningen av bulktransporterade likvida produkter erhållas när produkterna lossas eller flyttas med hjälp av tyngdkraft eller pumpar, t.ex. genom användning av provtagningsverktyg
L06-01. Proverna måste tas längs med hela utflödet eller inflödet. Minst tre delprover ska tas i början, i mitten och nära slutet av utflödet eller inflödet. Du bör dock beakta sändelsens totala kvantitet och rörelsehastigheten när du fastställer hur många delprov som krävs och tiden mellan provtagningarna. Samlingsprovet skapas genom att delproverna blandas. Det slutliga provet erhålls från samlingsprovet.
2. Provtagning av fasta ämnen
I detta avsnitt beskrivs provtagningen av fasta varor i form av pulver, grova eller små partiklar, granulat eller andra format som är typiska för bulkprodukter. Bulkprodukter kan transporteras i förpackningar eller löst i bulk (utan förpackningar). Under transport och förvaring kan sådana produkter förpackas i säckar, påsar av lämpliga storlekar etc. När varorna är oförpackade kan de transporteras med fartyg och lastpråmar, järnvägsvagnar, lastbilar etc. De kan förvaras i silor och på förvaringsplattformar.
2.1 Provtagning av förpackade bulkprodukter
Notera de olika serienumren eller tillverkningsnummer eller produktionsuppgifterna när du tar proverna. Du kan ta färre olika delprover om markeringarna och numren på alla förpackningar är likadana.
En översikt över försändelsens mängd och de provmängder som ska tas återges på korten för provtagningsförfaranden för varje produkttyp. För varor som inte omfattas av ett kort för provtagningsförfaranden kan följande tabell användas:
| Antal förpackningar | Antal förpackningar som ska öppnas för provtagning | Delprovets mängd | Samlingsprovets mängd | Det slutliga provets mängd |
| 1-25 | 1 | Högst 1 kg | Högst 4 kg | 0,5 kg |
| 26-100 | 5 | Högst 1 kg | Högst 4 kg | 0,5 kg |
| Fler än 100 | 10 | Högst 1 kg | Högst 20 kg | 0,5 kg |
Du bör se till att de varor som undersöks består av en enda försändelse. Om det finns flera försändelser måste de identifieras separat. Kontrollera huruvida de varor som proverna ska tas ifrån kommer från samma produktionsserie. Om det finns flera olika serier måste prover tas från varje serie. Ett samlingsprov får endast skapas av förpackningar i samma försändelse. Lika stora delprover tas från olika transportförpackningar som finns på olika platser i transportfordonet eller i lagerlokalen. De samlas upp I ett blandningskärl och när de har blandats ordentligt skapas ett
samlingsprov. Det
slutliga provet erhålls genom
neddelningssystemet.
Prover från skadade förpackningar får inte ingå i samlingsprovet. Sådana ska ställas åt sidan, och om så krävs, undersökas och rapporteras separat.
Beroende på produkten och transportmetoden kan olika verktyg användas för provtagningen: en spetsig provtagare (Provtagningsverktyg
S01-01) för att sticka hål på förpackningen, olika stickprovtagare (Provtagningsverktyg
S02-01), provtagningsslev (Provtagningsverktyg
S03-01) etc.
2.2 Provtagning av bulkprodukter
Om det rör sig om bulkprodukter som transporteras oförpackade tas lika stora delprover från tre eller fler platser i hela bulkförsändelsen. De samlas upp i ett blandningskärl och när de har blandats ordentligt skapas ett
samlingsprov. Det
slutliga provet erhålls genom
neddelningssystemet.
En översikt över försändelsens mängd och de provmängder som ska tas återges på korten för provtagningsförfaranden för varje produkttyp. För varor som inte omfattas av ett kort för provtagningsförfaranden kan följande tabell användas:
| Försändelsens mängd [i ton] | Antal delprov | Delprovets mängd | Samlingsprovets mängd | Det slutliga provets mängd |
| 1–5 | 7 | Högst 1 kg | Högst 7 kg | 0,5 kg |
| 5–500 | 2 per ton/max 20 | Högst 1 kg | Högst 20 kg | 0,5 kg |
| Mer än 500 | Högst 40 | Högst 1 kg | Högst 40 kg | 0,5 kg |
Om bulkvaror transporteras i godsvagnar eller lastbilar tas prov från varje godsvagn eller utrymme. I detta fall väljs särskilda punkter ut för att säkerställa att ett representativt prov tas från alla delar av försändelsen.
Godsvagnar eller lastbilar upp till 15 ton
– 5 provtagningspunkter
(i mitten och cirka 500 mm från sidorna):
Godsvagnar 15–30 ton
– 8 provtagningspunkter
Godsvagnar 30–50 ton
– 11 provtagningspunkter
2.3 Provtagning från last som rör på sig
Om möjligt kan den mest representativa provtagningen av bulkgods erhållas när godset lossas eller flyttas med hjälp av transportörer. Proverna måste tas längs med hela utflödet eller inflödet. Minst tre
delprover ska tas: i början, i mitten och nära slutet av utflödet eller inflödet. Du bör dock beakta försändelsens totala kvantitet och rörelsehastigheten när du fastställer hur många delprov som krävs och tiden mellan provtagningarna.
Samlingsprovet skapas genom att delproverna blandas. Det
slutliga provet erhålls genom
neddelningssystemet.
2.4 Provtagning av produkter i detaljhandelsförpackningar
Med
detaljhandelsförpackningar avses alla förpackningar som särskilt tagits fram för försäljning till en enskild person för hushållsbruk.
Praktiska överväganden kan innebära att du behandlar en större förpackning som en detaljistförpackning, trots att om den inte klassificeras som sådan i den kombinerade nomenklaturen/Taric.
Detta gäller särskilt för heterogena produkter när det krävs att man tar hela förpackningar för att erhålla ett representativt prov.
2.5 Provtagning av varor
Om varorna visar sig vara styckegods (t.ex. produkter av trä, keramik eller sten, gjutgods av metall, metallplåtar eller produkter såsom elektroniska produkter och apparater) bör du i regel ta hela föremål. Om godset är stort avskiljs en representativ del av godset (med ett lämpligt verktyg såsom såg, yxa eller tång) och skickas till laboratorieundersökningen. Stora varor (såsom metalltuber eller plåtar) kan undersökas direkt med hjälp av ett mobilt laboratorium eller genom mobil diagnosutrustning.
3. Provtagning av avfall
Provtagning och analys av avfall kan endast ge bevis på sammansättningen av avfallet. Det ger inga bevis för att det material på vilket prov har tagits anses vara avfall, och ytterligare kontroller eller administrativa undersökningar av detaljerna rörande avfallet bör utföras för att bekräfta klassificeringen som avfall.
Det är viktigt att fastställa syftet med provtagningen innan du börjar:
- Ska provtagningen användas som bevis?
- Vilka regler kan ha överträtts?
- Vad ska analysen av provet bevisa?
- Ska den användas som bevis för att en försändelse stred mot förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall.
- Ska bevisningen användas i domstol?
Av särskilda miljöskäl behövs ett mer detaljerat provtagningsförfarande. För dessa fall hänvisas till specifika miljöprovtagningar eller kontakta en expert för råd.
4. Provtagning av gaser
I detta avsnitt beskrivs provtagning av olika kemikalier, kemiska produkter och beredningar i gasform. Kom dock ihåg att man inte bör ta prov på vissa kemikalier på grund av deras mycket farliga egenskaper och att prov på dessa endast bör tas av auktoriserad personal (t.ex. en leverantör).
4.1 Provtagning av rörliga varor
Om produkten flyttas med hjälp av rörledningar eller annan utrustning kan det finnas avledningsventiler eller provkranar på sidoledningar i närheten av rörledningen som gör det möjligt att ta prover med regelbundna intervaller som bestäms av förflyttningshastigheten. Delproverna samlas sedan i en provcylinder (
M10 metallgascylinder) under en period för senare analys i ett laboratorium. Proverna måste tas under hela den tid som partiet flödar förbi provtagningspunkten för att garantera att samlingsprovet är representativt. Oavsett vilken sond som används är det viktigaste att man kommer ihåg att se till att sondens spets placeras i rörledningens mitt, eller, om detta inte är möjligt, vid 1/3 av rörets diameter.
Exempel på sonder för provtagning från rörledningar (från EN ISO 3170).
4.2 Provtagning från cylindrar och liknande behållare
Man bör se till att de varor som undersöks består av en enda försändelse. Om det finns flera försändelser bör prov tas separat från varje. Ett delprov tas från mitten av varje behållare som väljs ut slumpmässigt eller systematiskt genom hela försändelsen. Om ett prov ska tas från endast en behållare ska det överföras direkt från provtagaren till provbehållaren (M10 gascylinder). Om man ska ta prover från en uppsättning cylindrar och man är säker på att denna uppsättning utgör ett identiskt parti ska delprover tas från flera slumpmässigt utvalda cylindrar och sedan kombineras för att skapa ett samlingsprov.
4.3 Provtagning från tankar
Om ett prov ska tas från en tank ska det överföras direkt från provtagaren till provbehållaren. Om man ska ta prover från en uppsättning tankar och man är säker på att denna uppsättning utgör ett identiskt parti ska delprover tas från flera slumpmässigt utvalda tankar och sedan kombineras för att skapa ett samlingsprov. Denna provtagningsmetod ger ett prov som är representativt för endast en tidpunkt.
4.4 Allmänna kommentarer
Provtagningsutrustningen (
M10 gascylinder) bör konditioneras genom att sköljas ur med den gas på vilken prov ska tas. Antalet delprover ska avtalas mellan alla deltagande parter såvida inte kontinuerlig automatisk provtagning tillämpas. Om sammansättningen inte är helt heterogen kan homogeniteten ökas med en statisk blandare. Lämpligheten av de material som används i ett provtagningssystem beror på den gas på vilken prov ska tas. Vanligen rekommenderas rostfritt stål. Ventilsäten och kolvtätningar måste vara tillverkade av ett material (elastiskt) som är lämpligt för den avsedda användningen. Det rekommenderas att provcylindrar som används för frätande gaser har en beläggning av polytetrafloureten (PTFE) eller epoxiharts.
I allmänhet måste de material som kommer i kontakt med proverna ha följande egenskaper:
- Ogenomträngliga för alla gaser;
- minsta möjliga absorption;
- kemiskt inerta med avseende på de beståndsdelar som överförs.
Förenligheten för olika material med gasens komponenter visas i följande tabell:
Material
Gas |
Rostfritt stål |
Al |
Ti |
PTFE |
Polyamid |
Glas |
| Koldioxid | x | x | x | - | x | x |
| Kolmonoxid | x | x | x | - | x | x |
| Karbonylsulfid | x | x | x | - | x | x |
| Helium | x | x | x | - | x | x |
| Kolväten | x | x | x | - | x | x |
| Väte | x | x | x | - | x | x |
| Vätesulfid | - | - | x | x | x | x |
| Kvicksilver | - | - | x | - | - | x |
| Metanol | x | x | x | - | - | x |
| Syre | x | x | x | - | - | x |
| Tetrahydrotiofen | - | - | x | x | x | x |
| Tioler | - | - | x | x | x | x |
| Vatten | - | - | x | - | - | x |
Glas är ett mycket inert material, men det kan gå sönder och är farligt vid provtagning över atmosfärtryck. PTFE är inert men kan ha adsorberande egenskaper. Det är till exempel genomträngligt för vatten, för helium och för väte.
Hanteringen och förpackningen av proverna bör utföras på en väl ventilerad plats. Om ingen information finns tillgänglig eller om informationen (etiketter, faro- och säkerhetssymboler, materialsäkerhetsdatablad, dokument) avviker från det som du förväntar dig bör du behandla varorna som om de vore farliga. Behållarna måste vara tillverkade av ett material som lämpar sig för säker förvaring av kemikalier, och bör förseglas för att förhindra läckage eller absorption av fukt. Provbehållarna måste vara rena och fria från alla ämnen som kan kontaminera det material på vilket prov ska tas. Glascylindrar får inte utsättas för tryck. Cylindrarna måste märkas med volymen, trycket och provtrycket. Cylindrarna måste kunna motstå minst 1,5 gånger arbetstrycket. Cylindrarna och därtill förbunden utrustning måste inspekteras och testas periodvis för att säkerställa att de inte läcker. Konsultera den lagstiftning och de riktlinjer om hälsa och säkerhet som gäller i ditt land.
Som allmän regel:
- använd inte öppen låga,
- rök inte,
- använd inte utrustning och verktyg som kan vara gnistbildande,
- använd inte motorer med gnisttändning,
- använd inte utrustning som arbetar vid temperaturer som är högre än flampunkten för gasblandningar,
- använd inte kemikalier som kan reagera våldsamt med gas,
- ventilationen måste vara tillräcklig för att förhindra att en antändlig atmosfär bildas.